Buerie båeteme Niejdan voestes gaavnedæmman jïh jaepietjåanghkose

Buerie båeteme Niejdan voestes gaavnedæmman jïh jaepietjåanghkose

  • Gåessie: Laavadahken Rahkan 7 b.
  • Tijje: 09:00 – 18:00
  • Sijjie: Aulan Samernas Utbildningscentrum, Jåhkamåhkesne.

Gaavnedimmie gaajhkesh Niejdan lïhtsegidie, mah 18 jaepien båeries jallh båarasåaboe. Båetije gaavnedimmie dle ij naan jaepie-aaltere.

Ih leah annje lïhtsegem Niejdan organisasjovnesne? Bæjhkoehth daennie lïnghkene: http://goo.gl/forms/6V7aoKhqWC

Prograamme

09.00 – 09.30 Buerie båeteme jïh aeredsbeapmoe

09.30 – 11.30 Mijjen organisasjovne Niejda

11.30 – 13.00 Aeredsbiejjie-beapmoeh

13.00 – 14.30Pryöeme-aktiviteete. Datne maahtah gaskemsh daaletje-daanhtsoem Marika Renhuvud-inie jallh yogam Gunvor Guttorm-ine veeljedh.

15.00 – 16.00 Svarkeldahke jïh nuepie dåehkine soejkesi bïjre barkedh daan aeredistie.

16.00 – 18.00 Jaepietjåanghkoe

18.00 – Lïhtsegh-iehkede jïh gaske-beapmoeh Sáminuorrine. (Ij naan jaepie-aaltere iehkedasse!)

Abpe hïeljem åesehts juktie Samerådets svenska sektion jïh Samernas Utbildninscentrum mijjese duvtievierhtieh vadteme. Sïjhth båetedh? Bæjhkoehth eannan Golken 30 b. daennie lïenghkene: http://goo.gl/forms/DNmyWLAKLs

Mijjieh dan geerjene daejnie hieljene jïh håhkesjibie jïjnjesh dijjeste sïjhtede båetedh. Gyhtjelassh? Tjaelieh mijjese: niejda@biegga.com.

Buerie båeteme!

/Anna-Maria, Johanna, Tone & Ylva

Mijjen gaskeviermesæjroe: www.chicksinsapmi.com

 

BIEJJIEÖÖRNEGE NIEJDAN JAEPIETJÅANGHKOSE

§1 Tjåanghkoem rïhpeste.

§2 Jaepietjåanghkoen gïele-låhkoem nænnoehstidh.

§3 Tjåanghkoeåvtehkem, tjaelijem jïh buertiegærja-sjiehtesjæjjidie veeljedh.

§4 Tjåarvoem jïh biejjieöörnegem dåhkasjehtedh.

§5 Ekonomijem buerkiestimmie (reereme- jïh revisovretjaalege).

§6 Gyhtjelasse ståvroen dïedte-frijjevoetese.

§7 Lïhtsegemaaksoem nænnoehstidh.

§8 Barkoesoejkesje jïh budsjedte.

§9 Veeljeme;

a) Ståvroeåvtehke.

b) Nieljie ståvroelïhtsegh.

c) Göökte lijkieh ståvroelïhtsegidie.

d) Revisovre jïh lijkie dïsse, akte jaepesne.

e) Golme veeljememoenehtasse 2016, akte dejstie edtja tjåanghkose gåhtjodh.

§10. Jeatjah gyhtjelassh.

 

I kategorin Inspiration | Kommentera

Samiska kvinnor peppar varandra i ny förening

 

”Föreningen är till för att samla samiska kvinnor, ge dem en trygg plats där de kan träffas, prata om olika frågor som berör samer, peppa varandra och så småningom starta ett mentorsprogram.

Niejda är en fortsättning av Chicks in Sápmi-projektet som var verksamt år 2010. Målet med det dåvarande projektet var att bygga upp ett traditionellt samiskt mentorskap som skulle kunna användas i hela Sápmi.

- Det första vi vill är att få till en samling i höst, en första pepp-träff, säger Ylva Maria Pavval, en av fem i Niejdas styrelse.”

Lyssna på intervjun här.

I kategorin Media | Kommentera

Att bekräfta

Redan första gången jag hörde talas om Berit Ås ”härskartekniker” blev jag intresserad av hur enskilda personer begränsas i sociala sammanhang genom dessa, men även hur de påverkar gruppers sätt att fungera.

Jag kände frustration när jag insåg hur vanligt det är att de används och uppmärksammade dem allt oftare i de sammanhang jag befann mig i. Samtidig började jag tittar på hur människor använder olika typer av strategier för att bemöta dem. På både bra och dåliga sätt.
När jag sedan hörde talas om bekräftartekniker (kallas även ibland för främjartekniker) insåg jag att det finns möjlighet till förändring. Att man genom strategier för att motverka härskartekniker kan skapa trygga och effektiva grupper där de olika individerna tillsammans kan ta ansvar för att gruppen ska fungera på ett bra sätt.

Detta har vi tagit med oss i arbetet med Niejda, och prövat som metod under peppträffarna samt i andra sammanhang där grupper av deltagarna möts.

I vårt arbetssätt ingår en metod där vi under en workshop berättar om härskarteknikerna för att deltagarna ska bli medveten om hur de används av människor för att hävda sig, behålla och skaffa sig makt genom att trycka ner andra människor. Vi visar även hur lätt det är att man själv kan råka använda sig av en härskarteknik utan att vara medveten om skadan det gör.
Därefter får de möjlighet att i olika övningar uppmärksamma och synliggöra härskartekniker samt resonera om möjliga sätt som man kan bemöta dem i stunden den sker. Vi vill med detta ge dem möjlighet att hitta verktyg för att hantera samt bemöta situationer där härskartekniker används och visa att de till viss del kan påverka hur andra människor får behandla dem.
Efter att de blivit medveten om dem och definerat olika sammanhang som de används i så är förhoppning att tjejerna ska se möjligheterna med att använda sig av bekräftarteknikerna även i sin vardag. Att de ska kunna föregå med gott exempel, känna att de vinner på att bekräfta andra och att de även har rätt att själva bli bekräftade.

Foto: Sanne-Ristin Bengtsson

//Anna-Maria

I kategorin Inspiration | Kommentera

Bekräftartekniker, del 5

Vi har vid ett tidigare inlägg här på bloggen beskrivit härskartekniker, motstrategier och bekräftartekniker. Både vad de innebär samt var de kommer ifrån.
Här kommer den sista delen om bekräftarteknikerna. Ni kan läsa om de fyra andra som vi beskrivit här: synligörande, respekterande, informera samt dubbel belöning

Härskarteknik: PÅFÖRANDE AV SKULD OCH SKAM
Den femte härskartekniken innebär att någon annan får dig att känna skam och skuld för en handling, en egenskap, en händelse eller en situation, trots att det inte är du eller din person som är den egentliga faktorn till situationen. Denna härskarteknik påminner om den härskartekniken dubbelbestraffning och är liksom denna i viss mån mer diffus och svårfångad än de tre första kategorierna. Den hör dock tydligt ihop med de föregående teknikerna som vi beskrivit.
Den som inte får information utan blir osynliggjord, förlöjligad och dubbelbestraffad kan till slut ta in detta budskap och känna skuld och skam: ”Jag är misslyckad, allt är mitt fel.” Ett exempel är när en person som utsätts för våld får ”skylla sig själv” eftersom denne hade fel kläder eller var utomhus vid fel tillfälle. Gemensamt för alla fall av denna härskarteknik är dock att skammen och skulden påförs utifrån, men upplevs inifrån, vilket gör den särskilt svår att identifiera som härskarteknik.

Motstrategi: INTELLEKTUALISERA
Fråga dig själv: Är detta mitt ansvar? Har jag medvetet gjort fel. Sätt ord på dina känslor, fråga dig varför du kände skuld och skam över detta. Hur tror du att situationen upplevdes av andra. Var det en situation som kunde uppfattas som ångestladdad eller problematisk för andra än dig, och kan det vara så att någon – medvetet eller omedvetet – försöker ”vältra över” denna ångest på dig? Fanns det något dolt budskap i det som förmedlades till dig, och hur skulle du kunna sätta ord på detta?

Bekräftarteknik: BEKRÄFTA DIG SJÄLV OCH ANDRA
Bekräfta dig själv och andra! Möt och se människor genom positiva ögon. Motsatsen till att påföra någon skuld eller skam är alla slags beteenden som ger bekräftelse, uppbackning och stöd.

Vill ni veta mer så kan ni bland annat hitta mer information: här

I kategorin Inspiration | Kommentera

Bekräftarteknik, del 4

Vi har vid ett tidigare inlägg här på bloggen beskrivit härskartekniker, motstrategier och bekräftartekniker. Både vad de innebär samt var de kommer ifrån. Nu tittar vi vidare på var och en av härskarteknikerna, samt förstås hur man kan bemöta dem och hur vi kan bekräfta varandra istället. Vi har i tidigare inlägg skrivit om synligörande, respektera samt informera.

Här beskriver vi en fjärde härskarteknik, och framförallt en fjärde bekräftarteknik!

Härskarteknik: DUBBEL BESTRAFFNING
Dubbel bestraffning är en härskarteknik som skapar en upplevelse av att vad du än gör så gör du fel. Både det du gör och inte gör. Är du noggrann får du höra att du är petig, är du bestämd kallas du bitchig. Fokuserar du på skolan beskylls du kanske för att missunna vänner eller partnern och är det tvärtom påpekas kanske att du saknar ambitioner. Dessutom blir partnern, vännerna, chefen, gympakompisen besviken och arg när du inte hinner med eller prioriterar annat än dem. Hur du än gör så känns det som att du gör fel.

Motstrategi: BRYTA MÖNSTRET
Genom att fundera över och bli medveten om sina egna prioriteringar kan man lättare bemöta en dubbel bestraffning. Poängen är nämligen att bryta mönstret av negativa projiceringar med att 1) kräva tydliga svar på vad som förväntas av en, 2) berätta vad man prioriterar just nu, diskutera konsekvenserna av det och om det är okej för läraren/familjen/vännen.
Valet blir sedan att för sig själv definiera vad som väger tyngst. Kom ihåg: Du vet bäst vad som är viktigt för dig!

Bekräftarteknik: DUBBEL BELÖNING
Förutsätt att alla gör så gott de kan. Om man tänker så blir det också lättare att bemöta dem när det inte blir som man tänkt eller planerat. Att till exempel komma för sent till möten eller lektioner är inte rätt, men med inställningen att personen har gjort sitt bästa för att komma dit i tid kan jag förklara vikten av att följa tiderna och diskutera hur det kommer att se ut i framtiden, istället för att sura eller visa min besvikelse på andra sätt.  Bejaka i stället för att fördöma – både det någon gör och inte gör. Anklaga inte utan tala om hur jobbigt det blev för dig när vännen var sen. Fråga vad som hände. Då bekräftar du personen, och får ändå uttrycka dina egna känslor. Genom detta kan vi även lära oss att förstå att när en person säger nej till en fika, badmintonmatch eller projekt säger hon/han nej till aktiviteten inte till relationen med personen. Detta är centralt när vi bemöter varandra utifrån förståelsen att vi gör så gott vi kan.Dubbel belöning: Vad vi än gör så gör vi rätt.

 

Vill ni veta mer så kan ni bland annat hitta mer information: här

I kategorin Inspiration | Kommentera

7 – sprid oss!

Bengt O Björklund, Leena Huss och Nik Märak. Foto: Anna-Maria Fjellström.

Under eftermiddagen hölls en öppen diskussion om hur man bäst sprider sina projekt och goda idéer, här är konkreta förslag på tillvägagångssätt. Dessa handlar både om Niejda, men även i andra projekt:

  • Sprida ordet från mun till mun – Niejda blev snabbt positivt omtalade vilket gjorde att många anmälde sitt intresse
  • Sociala medier som till exempel Twitter och Facebook
  • Skapa en blogg där man är medveten om vilka man skriver för – finansiärerna, deltagarna, andra organisationer? Använda bloggen till något man kan använda sig av senare, exempelvis till att göra en metod/utbildningsbok. Bjuda in intressanta gästbloggare.
  • Film – skapa en kortfilm där man visar upp projektinnehåll.
  • Kommunikationsbyråer och konsulter – för nya tillvägagångssätt.
  • Media – Man har under projekttiden skickat ut pressmeddelanden i samband med utbildningar och träffar.
  • Chokladkafét på Jokkmokks marknad. Låta kortfilmen rulla på en skärm, fika tillsammans med en mentor/chick, göra choklad med Niejda-loggan.
  • Utställning – Ställa ut projekt på större evenemang/mässor/festivaler.
  • Installationer – Konstnärliga projekt som visar vad Niejda är för något.
  • Samarbeta ännu mer med Sáminuorra och andra organisationer som passar målgruppen.
  • Inspireras av alternativa sätt att nå fram till sina målgrupper. Stoppa folk på gatan för att informera om projektet, dörrknackning, snabb information inne på exempelvis Konsum.
  • Berättelser – på United Sisters hemsida finns berättelser om de tjejer som deltagit i deras coachprogram. Göra liknande och publicera berättelserna på bloggen.
  • Förslag på att man ska visa upp projektet inom kommuner, Länsstyrelsen etc. för att ge spridning.
  • Samarbeta med språkprojekt, vilken i sin tur kan locka andra typer av deltagare och finansiärer.
  • Inspirationsträffar som den här.
  • Nätverk med projektledare för att dela med sig av filer, idéer, metoder etc.
I kategorin Aktiviteter | Kommentera

6 – fler fina tankar å tips!

  • Fråga: Hur hanterar Niejda eventuella tunga situationer/frågor bland mentorer och chicks?
  • De svarar att de inte arbetar problembaserat. Niejda ser och bekräftar det som händer eller sägs men eftersom Niejda inte bedriver någon terapi eller stödverksamhet kan de istället informera om alternativen, nummer att kan och människor att kontakta. Niejda har en krisplan och stöd för deltagarna.
  • Hur gör vi nu och kan vi vända på problemet till motsatsen? Även om vi har oenigheter/konflikter, kan vi mötas på en gemensam plattform och försöka byta perspektiv.
  • Hur engagerar man unga som känner så pass mycket ansvar och skyldighet att påverka att det till slut enbart blir en börda som de helst undviker? Hur hitta drivkraften?
  • Sök det lustfyllda! Skapa plattformer och arenor där unga människor får en röst och ett utlopp för sina kreativa idéer.
  • Att gå direkt på sakfrågan kan skapa hinder för att komma vidare. Hitta andra ingångar för att inte döda diskussionen/syftet.
  • Låta problemen ta plats, om det finns möjlighet till lösning och utveckling.
  • Undersök vilka metoder som fungerar för just er målgrupp, möjligheter och problem.
  • Använda Niejdas metoder i andra sammanhang/forum – om man utgår från ett ickeproblembaserat perspektiv kan man mötas på nya sätt, även i svårare frågor och konflikter.
  • Maktstrukturer, synliggörande av metoder och exempelvis härskar/bekräftartekniker
  • Fundera på vilket sätt man använder sitt ledarskap.
  • Sätta grundreglerna INNAN man påbörjar projekt
  • Vad är det som gör att folk tycker att det är värt att komma till möten, diskussioner eller evenemang?
  • Kan man locka människor till engagemang om man visar på möjligheterna istället för svårigheterna?
  • Vad är lustfullt för olika personer? Går det att väva samman så att det passar en större grupp?
  • Fokusera på de människor som faktiskt kommer och engagerar sig, istället för de som aldrig dyker upp.
  • Metoder för att göra projektet tillgängligt för deltagarna – möjligheter att förändra, påverka, komma med idéer.
  • Hitta nya sätt att engagera människor (dörrknackning, installationer)
  • Dags att tänka i nya banor vad gäller konferenser och möten. Bra med konkreta tips om exempelvis Dropbox, Skype, Google Documents.
  • Att använda projektet inte bara som ett mentorprogram, utan också skapa nya mötesplatser och plattformar.
  • Generation – vilka åldersgrupper använder man sig av i mentor-chicksrelationen?
  • Mentorskap för mödrar, mor- och farmödrar, Mums in Sápmi!
  • Liknande projekt där peppträffen inte är en viktig del alternativt ingen del alls, utan där fokus ligger på mentorskapet.
  • Hur kan man använda samiska kvinnor som inte har samma möjlighet att träffas på till exempel peppträffar, men ändå har enorma kunskaper att ge?
  • Viktigt att ha utrymme för projektledare att vara tillgängliga för frågor.
I kategorin Inspiration | Kommentera