Att bekräfta

Redan första gången jag hörde talas om Berit Ås ”härskartekniker” blev jag intresserad av hur enskilda personer begränsas i sociala sammanhang genom dessa, men även hur de påverkar gruppers sätt att fungera.

Jag kände frustration när jag insåg hur vanligt det är att de används och uppmärksammade dem allt oftare i de sammanhang jag befann mig i. Samtidig började jag tittar på hur människor använder olika typer av strategier för att bemöta dem. På både bra och dåliga sätt.
När jag sedan hörde talas om bekräftartekniker (kallas även ibland för främjartekniker) insåg jag att det finns möjlighet till förändring. Att man genom strategier för att motverka härskartekniker kan skapa trygga och effektiva grupper där de olika individerna tillsammans kan ta ansvar för att gruppen ska fungera på ett bra sätt.

Detta har vi tagit med oss i arbetet med Niejda, och prövat som metod under peppträffarna samt i andra sammanhang där grupper av deltagarna möts.

I vårt arbetssätt ingår en metod där vi under en workshop berättar om härskarteknikerna för att deltagarna ska bli medveten om hur de används av människor för att hävda sig, behålla och skaffa sig makt genom att trycka ner andra människor. Vi visar även hur lätt det är att man själv kan råka använda sig av en härskarteknik utan att vara medveten om skadan det gör.
Därefter får de möjlighet att i olika övningar uppmärksamma och synliggöra härskartekniker samt resonera om möjliga sätt som man kan bemöta dem i stunden den sker. Vi vill med detta ge dem möjlighet att hitta verktyg för att hantera samt bemöta situationer där härskartekniker används och visa att de till viss del kan påverka hur andra människor får behandla dem.
Efter att de blivit medveten om dem och definerat olika sammanhang som de används i så är förhoppning att tjejerna ska se möjligheterna med att använda sig av bekräftarteknikerna även i sin vardag. Att de ska kunna föregå med gott exempel, känna att de vinner på att bekräfta andra och att de även har rätt att själva bli bekräftade.

Foto: Sanne-Ristin Bengtsson

//Anna-Maria

I kategorin Inspiration | Kommentera

Bekräftartekniker, del 5

Vi har vid ett tidigare inlägg här på bloggen beskrivit härskartekniker, motstrategier och bekräftartekniker. Både vad de innebär samt var de kommer ifrån.
Här kommer den sista delen om bekräftarteknikerna. Ni kan läsa om de fyra andra som vi beskrivit här: synligörande, respekterande, informera samt dubbel belöning

Härskarteknik: PÅFÖRANDE AV SKULD OCH SKAM
Den femte härskartekniken innebär att någon annan får dig att känna skam och skuld för en handling, en egenskap, en händelse eller en situation, trots att det inte är du eller din person som är den egentliga faktorn till situationen. Denna härskarteknik påminner om den härskartekniken dubbelbestraffning och är liksom denna i viss mån mer diffus och svårfångad än de tre första kategorierna. Den hör dock tydligt ihop med de föregående teknikerna som vi beskrivit.
Den som inte får information utan blir osynliggjord, förlöjligad och dubbelbestraffad kan till slut ta in detta budskap och känna skuld och skam: ”Jag är misslyckad, allt är mitt fel.” Ett exempel är när en person som utsätts för våld får ”skylla sig själv” eftersom denne hade fel kläder eller var utomhus vid fel tillfälle. Gemensamt för alla fall av denna härskarteknik är dock att skammen och skulden påförs utifrån, men upplevs inifrån, vilket gör den särskilt svår att identifiera som härskarteknik.

Motstrategi: INTELLEKTUALISERA
Fråga dig själv: Är detta mitt ansvar? Har jag medvetet gjort fel. Sätt ord på dina känslor, fråga dig varför du kände skuld och skam över detta. Hur tror du att situationen upplevdes av andra. Var det en situation som kunde uppfattas som ångestladdad eller problematisk för andra än dig, och kan det vara så att någon – medvetet eller omedvetet – försöker ”vältra över” denna ångest på dig? Fanns det något dolt budskap i det som förmedlades till dig, och hur skulle du kunna sätta ord på detta?

Bekräftarteknik: BEKRÄFTA DIG SJÄLV OCH ANDRA
Bekräfta dig själv och andra! Möt och se människor genom positiva ögon. Motsatsen till att påföra någon skuld eller skam är alla slags beteenden som ger bekräftelse, uppbackning och stöd.

Vill ni veta mer så kan ni bland annat hitta mer information: här

I kategorin Inspiration | Kommentera

Bekräftarteknik, del 4

Vi har vid ett tidigare inlägg här på bloggen beskrivit härskartekniker, motstrategier och bekräftartekniker. Både vad de innebär samt var de kommer ifrån. Nu tittar vi vidare på var och en av härskarteknikerna, samt förstås hur man kan bemöta dem och hur vi kan bekräfta varandra istället. Vi har i tidigare inlägg skrivit om synligörande, respektera samt informera.

Här beskriver vi en fjärde härskarteknik, och framförallt en fjärde bekräftarteknik!

Härskarteknik: DUBBEL BESTRAFFNING
Dubbel bestraffning är en härskarteknik som skapar en upplevelse av att vad du än gör så gör du fel. Både det du gör och inte gör. Är du noggrann får du höra att du är petig, är du bestämd kallas du bitchig. Fokuserar du på skolan beskylls du kanske för att missunna vänner eller partnern och är det tvärtom påpekas kanske att du saknar ambitioner. Dessutom blir partnern, vännerna, chefen, gympakompisen besviken och arg när du inte hinner med eller prioriterar annat än dem. Hur du än gör så känns det som att du gör fel.

Motstrategi: BRYTA MÖNSTRET
Genom att fundera över och bli medveten om sina egna prioriteringar kan man lättare bemöta en dubbel bestraffning. Poängen är nämligen att bryta mönstret av negativa projiceringar med att 1) kräva tydliga svar på vad som förväntas av en, 2) berätta vad man prioriterar just nu, diskutera konsekvenserna av det och om det är okej för läraren/familjen/vännen.
Valet blir sedan att för sig själv definiera vad som väger tyngst. Kom ihåg: Du vet bäst vad som är viktigt för dig!

Bekräftarteknik: DUBBEL BELÖNING
Förutsätt att alla gör så gott de kan. Om man tänker så blir det också lättare att bemöta dem när det inte blir som man tänkt eller planerat. Att till exempel komma för sent till möten eller lektioner är inte rätt, men med inställningen att personen har gjort sitt bästa för att komma dit i tid kan jag förklara vikten av att följa tiderna och diskutera hur det kommer att se ut i framtiden, istället för att sura eller visa min besvikelse på andra sätt.  Bejaka i stället för att fördöma – både det någon gör och inte gör. Anklaga inte utan tala om hur jobbigt det blev för dig när vännen var sen. Fråga vad som hände. Då bekräftar du personen, och får ändå uttrycka dina egna känslor. Genom detta kan vi även lära oss att förstå att när en person säger nej till en fika, badmintonmatch eller projekt säger hon/han nej till aktiviteten inte till relationen med personen. Detta är centralt när vi bemöter varandra utifrån förståelsen att vi gör så gott vi kan.Dubbel belöning: Vad vi än gör så gör vi rätt.

 

Vill ni veta mer så kan ni bland annat hitta mer information: här

I kategorin Inspiration | Kommentera

7 – sprid oss!

Bengt O Björklund, Leena Huss och Nik Märak. Foto: Anna-Maria Fjellström.

Under eftermiddagen hölls en öppen diskussion om hur man bäst sprider sina projekt och goda idéer, här är konkreta förslag på tillvägagångssätt. Dessa handlar både om Niejda, men även i andra projekt:

  • Sprida ordet från mun till mun – Niejda blev snabbt positivt omtalade vilket gjorde att många anmälde sitt intresse
  • Sociala medier som till exempel Twitter och Facebook
  • Skapa en blogg där man är medveten om vilka man skriver för – finansiärerna, deltagarna, andra organisationer? Använda bloggen till något man kan använda sig av senare, exempelvis till att göra en metod/utbildningsbok. Bjuda in intressanta gästbloggare.
  • Film – skapa en kortfilm där man visar upp projektinnehåll.
  • Kommunikationsbyråer och konsulter – för nya tillvägagångssätt.
  • Media – Man har under projekttiden skickat ut pressmeddelanden i samband med utbildningar och träffar.
  • Chokladkafét på Jokkmokks marknad. Låta kortfilmen rulla på en skärm, fika tillsammans med en mentor/chick, göra choklad med Niejda-loggan.
  • Utställning – Ställa ut projekt på större evenemang/mässor/festivaler.
  • Installationer – Konstnärliga projekt som visar vad Niejda är för något.
  • Samarbeta ännu mer med Sáminuorra och andra organisationer som passar målgruppen.
  • Inspireras av alternativa sätt att nå fram till sina målgrupper. Stoppa folk på gatan för att informera om projektet, dörrknackning, snabb information inne på exempelvis Konsum.
  • Berättelser – på United Sisters hemsida finns berättelser om de tjejer som deltagit i deras coachprogram. Göra liknande och publicera berättelserna på bloggen.
  • Förslag på att man ska visa upp projektet inom kommuner, Länsstyrelsen etc. för att ge spridning.
  • Samarbeta med språkprojekt, vilken i sin tur kan locka andra typer av deltagare och finansiärer.
  • Inspirationsträffar som den här.
  • Nätverk med projektledare för att dela med sig av filer, idéer, metoder etc.
I kategorin Aktiviteter | Kommentera

6 – fler fina tankar å tips!

  • Fråga: Hur hanterar Niejda eventuella tunga situationer/frågor bland mentorer och chicks?
  • De svarar att de inte arbetar problembaserat. Niejda ser och bekräftar det som händer eller sägs men eftersom Niejda inte bedriver någon terapi eller stödverksamhet kan de istället informera om alternativen, nummer att kan och människor att kontakta. Niejda har en krisplan och stöd för deltagarna.
  • Hur gör vi nu och kan vi vända på problemet till motsatsen? Även om vi har oenigheter/konflikter, kan vi mötas på en gemensam plattform och försöka byta perspektiv.
  • Hur engagerar man unga som känner så pass mycket ansvar och skyldighet att påverka att det till slut enbart blir en börda som de helst undviker? Hur hitta drivkraften?
  • Sök det lustfyllda! Skapa plattformer och arenor där unga människor får en röst och ett utlopp för sina kreativa idéer.
  • Att gå direkt på sakfrågan kan skapa hinder för att komma vidare. Hitta andra ingångar för att inte döda diskussionen/syftet.
  • Låta problemen ta plats, om det finns möjlighet till lösning och utveckling.
  • Undersök vilka metoder som fungerar för just er målgrupp, möjligheter och problem.
  • Använda Niejdas metoder i andra sammanhang/forum – om man utgår från ett ickeproblembaserat perspektiv kan man mötas på nya sätt, även i svårare frågor och konflikter.
  • Maktstrukturer, synliggörande av metoder och exempelvis härskar/bekräftartekniker
  • Fundera på vilket sätt man använder sitt ledarskap.
  • Sätta grundreglerna INNAN man påbörjar projekt
  • Vad är det som gör att folk tycker att det är värt att komma till möten, diskussioner eller evenemang?
  • Kan man locka människor till engagemang om man visar på möjligheterna istället för svårigheterna?
  • Vad är lustfullt för olika personer? Går det att väva samman så att det passar en större grupp?
  • Fokusera på de människor som faktiskt kommer och engagerar sig, istället för de som aldrig dyker upp.
  • Metoder för att göra projektet tillgängligt för deltagarna – möjligheter att förändra, påverka, komma med idéer.
  • Hitta nya sätt att engagera människor (dörrknackning, installationer)
  • Dags att tänka i nya banor vad gäller konferenser och möten. Bra med konkreta tips om exempelvis Dropbox, Skype, Google Documents.
  • Att använda projektet inte bara som ett mentorprogram, utan också skapa nya mötesplatser och plattformar.
  • Generation – vilka åldersgrupper använder man sig av i mentor-chicksrelationen?
  • Mentorskap för mödrar, mor- och farmödrar, Mums in Sápmi!
  • Liknande projekt där peppträffen inte är en viktig del alternativt ingen del alls, utan där fokus ligger på mentorskapet.
  • Hur kan man använda samiska kvinnor som inte har samma möjlighet att träffas på till exempel peppträffar, men ändå har enorma kunskaper att ge?
  • Viktigt att ha utrymme för projektledare att vara tillgängliga för frågor.
I kategorin Inspiration | Kommentera

5 – feedback & feta tips

Erika Jonsson och Lina Olofsson. Foto: Anna-Maria Fjellström

Här är åsikter, frågor, positiva kommentarer och feedback från de som deltog under dagen:

  • Bra att sprida sina kunskaper och erfarenheter till alla på en sån här träff. Goda råd ska inte vara dyra.
  • Längtan efter att själv få delta i fortsättningen av Niejda.
  • Det fina med att man låtit projektet vara levande och tillåtits förändras med tiden, som en organisk process.
  • Lust kontra fokus ger resultat.
  • Frågor gällande möten med nätverk för romska kvinnor samt andra nationella minoriteter – likheter/skillnader mellan grupperna.
  • Igenkännande av problemet med att ständigt tvingas/vara skyldig att representera något – familj, språk, bakgrund.
  • Positiv fokus – möjligheter istället för skyldigheter
  • Öppenheten inför varandra som projektledare men också gentemot deltagarna under projektets gång.
  • Stoltheten över att vara mamma till den här generationen samiska ungdomar.
  • Styrkan i att plocka delar och idéer – allmänmänskliga frågor, som går att använda i andra grupper/forum
  • Proaktivitet – agera, inte reagera
  • Att man börjat med att formulera sin egen ståndpunkt, vad har man för möjligheter?
  • Viljan att sprida kunskapen om Anna-Maria och Ylvas arbetssätt. Viktigt inom Sápmi där området är stort och möjligheten till att träffas kan vara svårare, dock inte ett problem.
I kategorin Aktiviteter | Kommentera

4 – så väljer vi att leda

Per Jonas Partapuoli och Elfrida Bergman. Foto: Anna-Maria Fjellström

Att leda projekt

Under projektets gång har Niejda försökt utarbeta bra metoder för projektledarnas arbetssätt.  De har pratat om visoner och hur de bäst kan nå dem. Ett sätt för projektledarna har varit att definiera vilka värderingar de arbetar utifrån.

Ylva och Anna-Maria har gemensamt diskuterat och kommit fram till sex värderingar som de utgår ifrån i sitt arbete med Niejda. De är båda två helt eniga i att man inte kan driva projekt bara för att de är roliga, det måste finnas en mening och ett syfte för att man inte ska bränna ut sig eller intresset ska avta.

För att ett sådant här projekt ska kännas äkta för deltagarna bör det vara roligt och lustfullt att driva projektet, säger Anna-Maria. Det är dock viktigt att man som initiativtagare och projektledare känner att det man gör också är meningsfullt och utvecklande.

Ylva och Anna-Maria delar med sig av sina övriga arbeten som både anställda och egna företagare, hur det i sin tur påverkat deras möjligheter att driva detta projekt gemensamt. Då man inte haft eller har möjlighet att alltid befinna sig på ett kontor tillsammans, och de bestämde sig för att de möjligheterna i det istället för hinder. De har använt sig av bland annat Dropbox, Skype och Google Documents.

Det finns en önskan hos deltagarna på redovisningsträffen att Ylva och Anna-Maria ska formalisera sina arbetsmetoder för att sedan göra dem tillgängliga för andra.

Ylva och Anna-Maria pratar om hur de funderat kring hur de använder den maktposition som uppkommer i rollen som projektledare. Vad väljer de att berätta om sig själv och det de gör? Vilken roll vill de ha som ledare i en grupp? Hur utvecklar de en plattform som passar de som leder och driver projekt nu och i framtiden? Hur fungerar de som förebilder.

Under projekttiden har Ylva och Anna-Maria tagit hjälp av konsulter med olika kompetenser för att utveckla Niejda på bästa sätt. Henrik JohanssonViviann Labba, United Sisters och referensgruppen (1 & 2) är exempel på konsulter som Niejda har anlitat.

I kategorin Aktiviteter | Kommentera

3 – basic facts

Janiche Opsahl och Ellen Blind. Foto: Anna-Maria Fjellström

Peppträffarna – stärka och lyfta i grupp

Niejda har arrangerat fyra peppträffar på olika platser i Sápmi. Varje peppträff har arbetat utifrån olika teman med målsättningen att det är frågor som ska berör samtliga deltagare oavsett ålder och förkunskap.

Teman för peppträffarna har varit

  • Självförtroende och självkänsla
  • Härskar- och bekräftartekniker
  • Drömmar – Du kan vara vad du vill!
  • Ledarskap

Under peppträffarna klev mentorerna och chicksen ur sina mentorpars-roller och var deltagare, där gruppen var det primära. Peppträffarna leddes av Ylva och Anna-Maria tillsammans med föreläsare och andra inspiratörer utifrån. Varje träff innehöll också någon form av fysisk aktivitet, som ett komplement till de workshops och föreläsningar som skedde under dagen.

Peppträffarna har varit en stor och viktig del i projektet. Målsättningen har varit att deltagarna ska få vara tillsammans i en stark och trygg grupp där man haft möjlighet att vara den man är, oavsett vilket bagage man kommer med.

Niejda har varit tydliga med att vi under träffarna arbetar för att alla ska känna sig delaktiga, sedda och bekräftade. Detta är något deltagarna har haft tillfälle att öva på i samband med exempelvis workshopen om bekräftartekniker.

Vid pilotprojektets slut använde man sig av konsultbyrån Sirkla som gjorde intervjuer med deltagarna och arbetade fram en utvärdering.

Niejda i framtiden

Pilotprojektet ägs av den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra i samarbete med Barents Regionala Ungdomsråd. Pilotprojektet har drivits med stöd av Allmänna arvsfonden och Ungdomsstyrelsen. Nu söker Ylva och Anna-Maria fortsatt finansiering för ett treårigt Niejda – Chicks in Sápmi.

Under redovisnings- och inspirationsträffen diskuterar vi konkreta sätt att söka finansiering. När Ylva och Anna-Maria själva sökte projektstöd började de med att skriva en projektplan som bland annat publicerades på bloggen och skickades ut till olika personer för att få feedback. Ett bra sätt att få in idéer för hur projektet ska se ut.

Att tro på sin idé och framförallt tro på att den är genomförbar är en förutsättning för att det ska bli trovärdigt för finansiären.

I kategorin Aktiviteter | Kommentera

2 – delta & dela med sig

Ylva & Anna-Maria. Men vem tog fotot?

Deltagande

Ylva och Anna-Marias erfarenheter för att deltagarna ska kunna vara med och påverka:

  • Berätta om och varit tydliga med vad deltagarna kan vara med och förändra. Vissa saker behöver man deltagarnas feedback och råd, i andra fall är det inte möjligt
  • Visa att det finns tid och resurser
  • Leverera resultat utifrån deltagarnas önskemål
  • Använd de löpande utvärderingarna efter varje aktivitet för att förbättra nästa. Utvärderingar kan enkelt göras via gratisprogram på nätet som skickar ut enkäter till deltagarna, till exempel Surveymonkey

Rekrytering och utbildning av mentorer

Niejda annonserade i några tidningar och på bloggen efter mentorer. Projektledarna kontaktade också tjejer/kvinnor som var intresserade av att vara mentor åt en yngre tjej (chick). Det spreds snabbt ett rykte att projektet var roligt, stimulerande, meningsfullt och utvecklande för deltagarna och därigenom ökade intresset hos andra att delta i framtiden, både som mentorer och chicks. I framtidens Niejda finns möjligheter att ändra metoderna när det kommer till att rekrytera mentorer för att nå så många som möjligt.

Mentorerna gick en utbildning som hölls av United Sisters på Fryshuset i Stockholm. I utbildningen ingick både teoretisk och praktisk kunskap i hur mentorerna på bästa sätt förvalta sitt mentorskap. Det innebar både konkreta sätt att föra dialoger med chicksen, men också värderingsövningar och hur de hanterar eventuella kriser. I utbildningen ingick också material som mentorparen kunde använda under projekttiden.

Tanken är att Niejda- Chicks in Sápmi i ett kommande projekt ska utforma en utbildning i egen regi, där de plockar delar från United Sisters och själva utvecklar resten utifrån Niejdas mål och syften.

Efter utbildningen började Niejda söka unga tjejer som var intresserade av att ha en mentor. En utmaning blev att tydliggöra för både målgrupp och media att projektet INTE riktade sig till unga samiska tjejer för att de skulle vara en särskilt utsatt grupp eller offer. När Niejda hade funnit mentorer och chick drog programmet igång med en första peppträff för alla deltagare.

I maj avslutade mentorparen sin kontakt. De använde sig av olika sätt där de gemensamt utvärderade sitt deltagande, genom exempelvis en god middag eller aktivitet. Vissa mentorpar kommer att fortsätta träffas utanför projektet och bland deltagarna finns en önskan om att få träffas tillsammans igen.

Åsa Larsson och Carina Sikku från projekt Dievát.

Dela med sig

I processen har United Sisters varit generösa med den kunskap som de bär på och delat med sig av tips och idéer i mentorskapet.  Detta att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter är något som Ylva och Anna-Maria vill förmedla även till andra projekt och föreningar.

Under träffen i Stockholm konstaterar vi att det finns ett stort värde i att träffas och inspirera varandra till utveckling i egna projekt. Det gynnar både det egna projektet och andra liknande projekt att man delar med sig av sina erfarenheter.

I kategorin Aktiviteter | Kommentera